Varför...?

Jag tänkte för en stund lämna allt som jag gör på gården, vad jag odlar och tillverkar och så.
Istället tänkte jag för en stund fokusera på varför jag bor på landet och vad som gör det så fantastiskt bra!

Nu har jag bott här i 10 månader och häromkvällen så klev jag ur bilen på kvällen och stannade upp och bara stod still och log.
Det var den vackraste stjärnhimmel jag sett. Klar och massiv och Vintergatan löpte tvärs över himmelen. Och ljudet...! Man kunde nästan höra det ohörbara, det massiva men ändå det oerhört tysta och stilla.
Jag log för att jag kände en frihet inombords. Jag kände stillhet och en tillhörighet. Jag kände mig så levande och lycklig att det liksom inte går att förklara.

Jag blev också så oerhört tacksam. Tacksam för livet, för huset, för kunskapen om livet på landet och att jag får lära mig mer dagligen om hur man lever och beter sig på landet. Jag blev tacksam för att jag har en möjlighet att landa, men också att skapa en plats där andra kan landa.

De som har varit här, som kanske har en väldigt trasslig situation eller bara behöver ett break, har också kunnat landa här. Hos mig får man vara sig själv. Jag ser inte till fasaden utan till människan bakom fasaden.
Här kan man få avreagera sig med att hugga ved, gräva i trädgårdslandet, fälla träd för nästa års vedförbrukning eller bara ta en lång promenad och sen komma hem och dricka en kopp varm choklad.

Här har jag skapat en plats för mig, och andra, att ta del av naturen och leva av den. Att börja tänka efter på vad vi får gratis, istället för att köpa en massa trams som vi inte vet var det kommer ifrån.
Här har jag skapat en medvetenhet om en själv och det liv vi lever och möjligheten att kunna stanna upp och bara andas.

Ångrar jag mig? Nej, snarare tvärtom. Jag blir bara mer och mer tacksam för varje dag som går. Jag till och med drömmer om en drömvinst på lotto så jag kanske kan köpa loss huset och fortsätta utveckla det som jag känner är mer och mer mitt liv.

Önskar jag mig något mer? Förutom huset... Ja, jag önskar mig en vän som delar huset med mig, som har samma intresse, vilja och mål som jag. Som vill på landet och ta hand om en gård, så vi kan vara två i huset. UTAN att vi är ett par. Att man har kvar sin frihet och sin integritet och liv. Att man kan se på tv tillsammans, laga mat tillsammans, pyssla tillsammans men sen går till sitt och sover i sina respektive sängar. Sköter sitt eget.

Varför mår jag så bra här? Därför att jag är hemma...