Vidunge no.349, så heter min cider. Och sen kommer den även heta no.349/1-2-3-4-5 beroende på vilket träd jag gjort cidern på. Är det en blandad kompott får den helt enkelt heta no.349.
Första omgången cider är ju klar! Det blev ett tappert försök med lite smaksättning och salmbär och en variant med päron.
Vi kan väl säga att jag behåller de flaskorna för mig själv. Så bra blev de inte. Och äppelcidern får vi se hur det blir med den. Väldigt torr tror jag att den blir.
Men det är svårt att hitta rätt sätt att göra cider på. Svårt att veta hur länge, eller hur kort tid, den ska stå och jäsa för att få fram bästa smak.
Ser man till hur de gjorde förr så lagrades cidern på fat i 2-6 månader innan man drack upp den.
Nu äger jag ju inga fat men det kanske man ska skaffa till nästa år. Och börja göra kvalitets-cider.
Nåja. Det är bara kul att hålla på. Pröva sig fram och ta tillvara på naturens gåvor. Och så blir set billigare i längden. Det känns bra för samvetet.
Idag hade jag min brukare här igen och vi pressade en himla massa päron och äpplen. Så pass mycket att det blev 10 liter som nu bubblar till päron cider och så fick vi ihop 11 liter must av både päron och äpplen.
Och den här gången så pastöriserade vi musten med att värma upp den till närmare 90 grader, för att bli av med bakterier och annat.
Sen har jag satt en till omgång med cider: Vidunge no.349/3
Ska låta den stå till på fredag sen ska jag stoppa den och buteljera den. Så får vi se hur det experimentet löper ut.
Tur att det finns äpplen kvar på träden så jag kan göra äppelmos, pajer, kräm och även torka äpplena för att äta dem senare i höst/vinter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar